1
00:00:00,000 --> 00:00:05,330

2
00:00:05,330 --> 00:00:07,870
>> Speak: Hittills ÃĊr det troligt
att de flesta av dina program

3
00:00:07,870 --> 00:00:10,170
har varit lite kortlivad.

4
00:00:10,170 --> 00:00:13,310
Du kör ett program som Mario eller giriga.

5
00:00:13,310 --> 00:00:17,350
Det gör nÃċgot, det kanske uppmanas
anvÃĊndaren om viss information,

6
00:00:17,350 --> 00:00:20,400
skriva ut vissa utdata till skÃĊrmen,
men sedan nÃĊr programmet ÃĊr över,

7
00:00:20,400 --> 00:00:23,252
det finns egentligen inga bevis finns
det nÃċgonsin kör i första hand.

8
00:00:23,252 --> 00:00:25,960
Jag menar, visst, du kanske har lÃĊmnat
Det öppnas i terminalfönstret,

9
00:00:25,960 --> 00:00:29,770
men om du rensar din skÃĊrm, det finns
egentligen inga bevis för att det fanns.

10
00:00:29,770 --> 00:00:33,720
Vi har inte ett sÃĊtt att lagra
ihÃċllande, information

11
00:00:33,720 --> 00:00:36,890
som existerar efter vÃċr
Programmet har stannat,

12
00:00:36,890 --> 00:00:39,241
eller sÃċ har vi inte upp till denna punkt.

13
00:00:39,241 --> 00:00:41,490
Lyckligtvis gör c
ge oss möjlighet

14
00:00:41,490 --> 00:00:44,220
att göra detta genom att implementera
nÃċgot som kallas

15
00:00:44,220 --> 00:00:48,330
en fil, en struktur som i grund och botten
representerar en fil som du skulle fördubbla

16
00:00:48,330 --> 00:00:53,826
klicka pÃċ din dator, om du ÃĊr
van vid ett grafiskt anvÃĊndarmiljö.

17
00:00:53,826 --> 00:00:55,700
Generellt vid arbete
med c, vi ÃĊr faktiskt

18
00:00:55,700 --> 00:00:59,965
kommer att arbeta med
pekare till files-- fil stars--

19
00:00:59,965 --> 00:01:02,090
med undantag för lite
nÃĊr vi talar om ett par

20
00:01:02,090 --> 00:01:04,560
av de funktioner som
arbeta med fil pekare.

21
00:01:04,560 --> 00:01:08,990
Du behöver inte ha riktigt grÃĊvt
för djupt för att öka kunskapen pekare

22
00:01:08,990 --> 00:01:09,730
sjÃĊlva.

23
00:01:09,730 --> 00:01:12,870
Det finns en liten pyttelitet bit
dÃĊr vi kommer att prata om dem,

24
00:01:12,870 --> 00:01:18,090
men i allmÃĊnhet fil pekare och
pekare, medan varandra,

25
00:01:18,090 --> 00:01:20,290
ÃĊr inte exakt samma sak.

26
00:01:20,290 --> 00:01:22,440
>> Nu vad jag menar nÃĊr
Jag sÃĊger ihÃċllande data?

27
00:01:22,440 --> 00:01:23,650
Vad ÃĊr bestÃĊndiga data?

28
00:01:23,650 --> 00:01:25,232
Varför vi bryr oss om det?

29
00:01:25,232 --> 00:01:27,190
SÃĊg till exempel att
du kör ett program

30
00:01:27,190 --> 00:01:29,850
eller om du har skrivit om en
program som ÃĊr ett spel,

31
00:01:29,850 --> 00:01:32,960
och du vill hÃċlla koll
av alla anvÃĊndarens rörelser

32
00:01:32,960 --> 00:01:36,620
sÃċ att kanske om nÃċgot gÃċr fel,
du kan granska filen efter matchen.

33
00:01:36,620 --> 00:01:39,970
Det ÃĊr vad vi menar nÃĊr vi
prata om bestÃĊndiga data.

34
00:01:39,970 --> 00:01:43,930
>> Under köra din
program, skapas en fil.

35
00:01:43,930 --> 00:01:45,680
Och nÃĊr ditt program
har stannat,

36
00:01:45,680 --> 00:01:48,689
att filen finns fortfarande pÃċ ditt system.

37
00:01:48,689 --> 00:01:50,230
Och vi kan titta pÃċ det och undersöka det.

38
00:01:50,230 --> 00:01:53,670
Och sÃċ det programmet skulle stÃĊllas in pÃċ
har skapat nÃċgra bestÃĊndiga data,

39
00:01:53,670 --> 00:01:57,390
Det finns uppgifter efter programmet
har körts.

40
00:01:57,390 --> 00:02:02,320
>> Nu har alla dessa funktioner som fungerar
med att skapa filer och manipulera

41
00:02:02,320 --> 00:02:04,940
dem pÃċ olika sÃĊtt
bor i standard io.h,

42
00:02:04,940 --> 00:02:08,210
vilket ÃĊr en header-fil som
du har förmodligen varit pund

43
00:02:08,210 --> 00:02:10,910
inbegripet pÃċ toppen av vackra
mycket alla dina program

44
00:02:10,910 --> 00:02:14,130
eftersom den innehÃċller en av de
mest anvÃĊndbara funktioner för oss,

45
00:02:14,130 --> 00:02:16,130
printf, som ocksÃċ lÃċter
bor i standard io.h.

46
00:02:16,130 --> 00:02:20,400
SÃċ du behöver inte pund inkluderar
eventuella ytterligare filer förmodligen

47
00:02:20,400 --> 00:02:23,540
för att arbeta med fil pekare.

48
00:02:23,540 --> 00:02:29,980
>> Nu varenda filpekaren funktion,
eller varje enskild fil I / O, Input Output

49
00:02:29,980 --> 00:02:33,310
funktionen accepterar som en
av dess parametrar eller insatsvaror

50
00:02:33,310 --> 00:02:35,822
en fil pointer-- utom
för en, fopen, vilket

51
00:02:35,822 --> 00:02:38,280
ÃĊr vad du anvÃĊnder för att hÃĊmta filen
pekaren i första hand.

52
00:02:38,280 --> 00:02:41,010
Men efter att du har öppnat
fil och du fÃċr filen pekare,

53
00:02:41,010 --> 00:02:43,510
Du kan sedan skicka dem som
argument till de olika funktionerna

54
00:02:43,510 --> 00:02:46,720
vi kommer att prata om
idag, liksom mÃċnga andra

55
00:02:46,720 --> 00:02:48,520
sÃċ att du kan arbeta med filer.

56
00:02:48,520 --> 00:02:50,980
>> SÃċ det finns sex ganska
gemensamma grundlÃĊggande ettor

57
00:02:50,980 --> 00:02:52,870
att vi kommer att prata om idag.

58
00:02:52,870 --> 00:02:57,160
fopen och dess följeslagare
funktion fclose, fgetc

59
00:02:57,160 --> 00:03:02,670
och dess följeslagare funktion fputc,
och fread och dess följeslagare funktion,

60
00:03:02,670 --> 00:03:03,820
fwrite.

61
00:03:03,820 --> 00:03:05,180
SÃċ lÃċt oss fÃċ rÃĊtt till det.

62
00:03:05,180 --> 00:03:07,050
>> fopen-- vad gör det?

63
00:03:07,050 --> 00:03:10,050
Tja, öppnar det en fil och det
ger dig en fil pekare till det,

64
00:03:10,050 --> 00:03:14,000
sÃċ att du sedan kan anvÃĊnda det
fil pekare som ett argument

65
00:03:14,000 --> 00:03:16,730
till nÃċgon av de andra fil-I / O-funktioner.

66
00:03:16,730 --> 00:03:19,100
Det viktigaste
att minnas med fopen

67
00:03:19,100 --> 00:03:24,222
ÃĊr att nÃĊr du har öppnat
fil eller gjorde ett samtal som den hÃĊr,

68
00:03:24,222 --> 00:03:26,930
du behöver för att kontrollera att
att pekaren att du kommer tillbaka

69
00:03:26,930 --> 00:03:28,320
ÃĊr inte lika med noll.

70
00:03:28,320 --> 00:03:31,320
Om du inte har sett videon pÃċ
pekare, vilket kanske inte vettigt.

71
00:03:31,320 --> 00:03:35,639
Men om du försöker och dereference
en null-pekare Ãċterkallelse,

72
00:03:35,639 --> 00:03:38,180
ditt program kommer sannolikt att bli lidande
en segmente [OHÖRBAR].

73
00:03:38,180 --> 00:03:40,540
Vi vill se till att vi
fick en legitim pekare tillbaka.

74
00:03:40,540 --> 00:03:43,665
Den stora majoriteten av den tid som vi kommer
har fÃċtt en legitim pekare tillbaka

75
00:03:43,665 --> 00:03:45,280
och det kommer inte att vara ett problem.

76
00:03:45,280 --> 00:03:46,760
>> SÃċ hur gör vi ett anrop till fopen?

77
00:03:46,760 --> 00:03:48,051
Det ser ut ungefÃĊr som den hÃĊr.

78
00:03:48,051 --> 00:03:52,690
Fil stjÃĊrna ptr-- PTR vara en generisk
namn för fil pointer-- fopen

79
00:03:52,690 --> 00:03:57,300
och vi passera i tvÃċ saker, ett filnamn
och en operation som vi vill utföra.

80
00:03:57,300 --> 00:04:01,690
SÃċ vi kan ha ett samtal som ser ut
this-- fil stjÃĊrn ptr en lika fopen

81
00:04:01,690 --> 00:04:04,040
fil1.txt.

82
00:04:04,040 --> 00:04:07,020
Och operationen jag har valt r.

83
00:04:07,020 --> 00:04:08,639
>> SÃċ vad tror du r ÃĊr hÃĊr?

84
00:04:08,639 --> 00:04:11,180
Vad ÃĊr den typ av saker som vi
skulle kunna göra för att filer?

85
00:04:11,180 --> 00:04:13,760

86
00:04:13,760 --> 00:04:17,500
SÃċ r ÃĊr den verksamhet som vi
vÃĊlja nÃĊr vi vill lÃĊsa en fil.

87
00:04:17,500 --> 00:04:20,260
SÃċ skulle vi i princip nÃĊr
Vi gör ett samtal sÃċ hÃĊr

88
00:04:20,260 --> 00:04:25,440
att fÃċ oss en filpekare
sÃċ att vi sedan kan lÃĊsa information

89
00:04:25,440 --> 00:04:27,770
frÃċn fil1.txt.

90
00:04:27,770 --> 00:04:34,190
>> PÃċ samma sÃĊtt kan vi öppna filen 2.txt
för att skriva och sÃċ att vi kan passera ptr2,

91
00:04:34,190 --> 00:04:38,210
filpekaren jag har skapat hÃĊr,
som ett argument till en funktion som

92
00:04:38,210 --> 00:04:40,080
skriver information till en fil.

93
00:04:40,080 --> 00:04:43,767
Och liknande till skrivande, det finns
ocksÃċ möjlighet att lÃĊgga till en.

94
00:04:43,767 --> 00:04:45,600
Skillnaden mellan
skriva och lÃĊgga

95
00:04:45,600 --> 00:04:50,920
ÃĊr att nÃĊr du skriver till en fil,
om du gör ett samtal till fopen för att skriva

96
00:04:50,920 --> 00:04:54,761
och att filen redan existerar, det ÃĊr
kommer att skriva över hela filen.

97
00:04:54,761 --> 00:04:56,510
Det kommer att börja
i början,

98
00:04:56,510 --> 00:04:58,820
radera all information
det ÃĊr redan dÃĊr.

99
00:04:58,820 --> 00:05:02,210
>> Medan om du öppnar det för att lÃĊgga,
det kommer att gÃċ till slutet av filen

100
00:05:02,210 --> 00:05:04,340
Om det redan finns text i
det eller informationen i den,

101
00:05:04,340 --> 00:05:06,040
och det kommer dÃċ att börja
skriver dÃĊrifrÃċn.

102
00:05:06,040 --> 00:05:08,570
SÃċ du kommer inte att förlora nÃċgon av de
information som du har gjort förut.

103
00:05:08,570 --> 00:05:12,110
Oavsett om du vill skriva eller lÃĊgga
sorts beror pÃċ situationen.

104
00:05:12,110 --> 00:05:16,840
Men du kommer förmodligen vet vad
rÃĊtt verksamhet ÃĊr nÃĊr det ÃĊr dags.

105
00:05:16,840 --> 00:05:18,020
SÃċ det ÃĊr fopen.

106
00:05:18,020 --> 00:05:18,930
>> Vad sÃĊgs om fclose?

107
00:05:18,930 --> 00:05:21,600
Tja, ganska enkelt, fclose
bara accepterar filpekaren.

108
00:05:21,600 --> 00:05:24,000
Och som man kan förvÃĊnta sig,
det stÃĊnger den filen.

109
00:05:24,000 --> 00:05:29,270
Och nÃĊr vi har stÃĊngt en fil, vi kan inte
utföra mer fil-I / O-funktioner,

110
00:05:29,270 --> 00:05:31,420
lÃĊser eller skriver pÃċ den filen.

111
00:05:31,420 --> 00:05:36,444
Vi mÃċste Ãċter öppna
fil en annan tid för

112
00:05:36,444 --> 00:05:38,610
att fortsÃĊtta arbeta med
den med hjÃĊlp av I / O-funktioner.

113
00:05:38,610 --> 00:05:41,520
SÃċ fclose sÃĊtt vi gjort
arbeta med denna fil.

114
00:05:41,520 --> 00:05:44,690
Och allt vi behöver skicka in ÃĊr
namnet pÃċ en fil pekare.

115
00:05:44,690 --> 00:05:50,010
SÃċ pÃċ ett par glider sedan, vi
fopened fil 1 dot text för lÃĊsning

116
00:05:50,010 --> 00:05:52,854
och vi tilldelade att
fil pekare till ptr1.

117
00:05:52,854 --> 00:05:55,020
Nu har vi beslutat att vi ÃĊr
gjort lÃĊsning frÃċn den filen.

118
00:05:55,020 --> 00:05:56,561
Vi behöver inte göra nÃċgot mer med det.

119
00:05:56,561 --> 00:05:58,890
Vi kan bara fclose ptr1.

120
00:05:58,890 --> 00:06:01,950
Och pÃċ samma sÃĊtt, kunde vi
fclose de andra.

121
00:06:01,950 --> 00:06:02,450
Okej.

122
00:06:02,450 --> 00:06:03,700
SÃċ det ÃĊr att öppna och stÃĊnga.

123
00:06:03,700 --> 00:06:05,780
De ÃĊr de tvÃċ grundlÃĊggande
startoperationer.

124
00:06:05,780 --> 00:06:08,050
>> Nu vill vi faktiskt
göra nÃċgra intressanta saker,

125
00:06:08,050 --> 00:06:11,940
och första funktion som vi ska
se som kommer att göra det ÃĊr fgetc--

126
00:06:11,940 --> 00:06:14,110
fil fÃċr en karaktÃĊr.

127
00:06:14,110 --> 00:06:17,350
Det ÃĊr vad fgetc allmÃĊnhet
skulle översÃĊtta till.

128
00:06:17,350 --> 00:06:20,190
Dess mÃċl i livet ÃĊr att
LÃĊs nÃĊsta tecken,

129
00:06:20,190 --> 00:06:22,079
eller om detta ÃĊr din mycket
första samtalet till fgetc

130
00:06:22,079 --> 00:06:23,870
för en viss fil,
det första tecknet.

131
00:06:23,870 --> 00:06:26,210
Men sedan efter det,
du fÃċr nÃĊsta,

132
00:06:26,210 --> 00:06:31,500
redan nÃĊsta karaktÃĊr filen,
och lagrar det i ett tecken variabel.

133
00:06:31,500 --> 00:06:34,490
Som vi har gjort hÃĊr,
char ch lika fgetc,

134
00:06:34,490 --> 00:06:36,389
passera i namnet pÃċ en fil pekare.

135
00:06:36,389 --> 00:06:38,180
Återigen, det ÃĊr mycket
viktigt hÃĊr att komma ihÃċg

136
00:06:38,180 --> 00:06:41,430
att för att ha
denna operation lyckas,

137
00:06:41,430 --> 00:06:45,690
filpekaren sjÃĊlv mÃċste har
öppnats för lÃĊsning.

138
00:06:45,690 --> 00:06:50,589
Vi kan inte lÃĊsa en karaktÃĊr frÃċn en fil
pekare som vi öppnade för skrivning.

139
00:06:50,589 --> 00:06:52,630
SÃċ det ÃĊr en av de
begrÃĊnsningar av fopen, eller hur?

140
00:06:52,630 --> 00:06:55,470
Vi mÃċste begrÃĊnsa
oss endast utför

141
00:06:55,470 --> 00:06:57,710
en operation med en fil pekare.

142
00:06:57,710 --> 00:07:00,220
Om vi ​​ville lÃĊsa och
skriva frÃċn samma fil,

143
00:07:00,220 --> 00:07:03,840
vi skulle ha öppet tvÃċ separata
fil pekare till samma file--

144
00:07:03,840 --> 00:07:05,670
ett för lÃĊsning, en för att skriva.

145
00:07:05,670 --> 00:07:08,400
>> SÃċ Ãċterigen, det enda skÃĊlet
Jag tar upp det nu ÃĊr

146
00:07:08,400 --> 00:07:11,920
för om vi ska ringa
till fgetc, den filen pekare mÃċste har

147
00:07:11,920 --> 00:07:14,172
öppnats för lÃĊsning.

148
00:07:14,172 --> 00:07:15,880
Och sedan ganska enkelt,
allt vi behöver göra

149
00:07:15,880 --> 00:07:17,546
ÃĊr passera i namnet pÃċ filen pekaren.

150
00:07:17,546 --> 00:07:21,060
SÃċ röding lm lika fgetc ptr1.

151
00:07:21,060 --> 00:07:23,200
>> Det kommer att fÃċ oss
nÃĊsta character--

152
00:07:23,200 --> 00:07:25,575
eller Ãċterigen, om detta ÃĊr den första
NÃĊr vi har gjort det hÃĊr samtalet,

153
00:07:25,575 --> 00:07:29,750
den första character-- oavsett
fil pekas pÃċ av ptr1.

154
00:07:29,750 --> 00:07:32,210
Minns att det var fil 1 dot text.

155
00:07:32,210 --> 00:07:36,490
Det fÃċr det första tecknet i det
och vi kommer att lagra det i variabeln ch.

156
00:07:36,490 --> 00:07:37,941
Ganska enkelt.

157
00:07:37,941 --> 00:07:40,190
SÃċ vi har bara tittat pÃċ tre
funktioner och redan vi

158
00:07:40,190 --> 00:07:43,070
kan göra nÃċgot ganska snyggt.

159
00:07:43,070 --> 00:07:46,320
>> SÃċ om vi tar denna förmÃċga
för att fÃċ ett tecken

160
00:07:46,320 --> 00:07:48,943
och vi slinga det-- sÃċ vi
fortsÃĊtter att fÃċ tecken

161
00:07:48,943 --> 00:07:51,390
frÃċn en fil över och
över och over-- nu vi

162
00:07:51,390 --> 00:07:54,500
kan lÃĊsa varenda
karaktÃĊren av en fil.

163
00:07:54,500 --> 00:07:58,670
Och om vi trycker varje tecken
omedelbart efter att vi lÃĊst det,

164
00:07:58,670 --> 00:08:01,960
Vi har nu lÃĊsa frÃċn en fil och
tryckta innehÃċllet till skÃĊrmen.

165
00:08:01,960 --> 00:08:05,610
Vi har faktiskt sammanlÃĊnkade
den filen pÃċ bildskÃĊrmen.

166
00:08:05,610 --> 00:08:09,670
Och det ÃĊr vad
Linux kommandot cat gör.

167
00:08:09,670 --> 00:08:13,250
>> Om du skriver katt i filnamnet, det
kommer att skriva ut hela innehÃċllet

168
00:08:13,250 --> 00:08:15,160
av filen i din terminalfönster.

169
00:08:15,160 --> 00:08:19,010
Och sÃċ denna lilla slinga hÃĊr,
bara tre rader kod,

170
00:08:19,010 --> 00:08:23,270
men det effektivt duplicerar
Linux kommandot cat.

171
00:08:23,270 --> 00:08:25,210
SÃċ hÃĊr syntaxen kanske
ser lite konstigt,

172
00:08:25,210 --> 00:08:26,670
men hÃĊr ÃĊr vad som hÃĊnder hÃĊr.

173
00:08:26,670 --> 00:08:31,460
Medan ch lika fgetc, inte ptr
lika med EOF-- det ÃĊr en hel munsbit,

174
00:08:31,460 --> 00:08:34,669
men lÃċt oss bryta ner det bara
sÃċ det ÃĊr klart pÃċ syntax.

175
00:08:34,669 --> 00:08:37,169
Jag har konsoliderat det
för tydlighets utrymme,

176
00:08:37,169 --> 00:08:39,049
ÃĊven om det ÃĊr lite
syntaktiskt knepigt.

177
00:08:39,049 --> 00:08:41,194
>> SÃċ hÃĊr delen i grönt till höger
nu, vad gör det?

178
00:08:41,194 --> 00:08:42,860
Tja, det ÃĊr bara vÃċr fgetc samtal, eller hur?

179
00:08:42,860 --> 00:08:44,530
Vi har sett det förut.

180
00:08:44,530 --> 00:08:49,500
Det ÃĊr fÃċ en
tecken frÃċn filen.

181
00:08:49,500 --> 00:08:53,220
Sedan jÃĊmföra vi att
karaktÃĊr mot EOF.

182
00:08:53,220 --> 00:08:57,470
EOF ÃĊr ett speciellt vÃĊrde som ÃĊr
definieras i standarden io.h, vilket

183
00:08:57,470 --> 00:08:59,390
ÃĊr slutet pÃċ filen karaktÃĊr.

184
00:08:59,390 --> 00:09:03,450
SÃċ i princip vad som kommer att hÃĊnda
ÃĊr denna slinga kommer att lÃĊsa ett tecken,

185
00:09:03,450 --> 00:09:07,445
jÃĊmföra det med EOF, den
filslut karaktÃĊr.

186
00:09:07,445 --> 00:09:10,070
Om de inte stÃĊmmer överens, sÃċ vi har inte
nÃċtt slutet av filen,

187
00:09:10,070 --> 00:09:11,490
Vi kommer att skriva tecknet ut.

188
00:09:11,490 --> 00:09:13,740
Sedan ska vi gÃċ tillbaka till
slingans början igen.

189
00:09:13,740 --> 00:09:18,310
Vi fÃċr en karaktÃĊr, kontrollera
mot EOF, skriva ut, och sÃċ vidare

190
00:09:18,310 --> 00:09:21,094
och sÃċ vidare och sÃċ vidare,
looping igenom pÃċ det sÃĊttet

191
00:09:21,094 --> 00:09:22,760
tills vi har nÃċtt slutet av filen.

192
00:09:22,760 --> 00:09:24,593
Och sedan vid den tidpunkten,
Vi kommer att ha tryckt

193
00:09:24,593 --> 00:09:26,210
ut hela innehÃċllet i filen.

194
00:09:26,210 --> 00:09:29,450
SÃċ Ãċterigen, har vi bara sett
fopen, fclose och fgetc

195
00:09:29,450 --> 00:09:34,950
och redan kan vi duplicera
en linux terminal kommando.

196
00:09:34,950 --> 00:09:38,850
>> Som jag sade i början,
Vi hade fgetc och fputc,

197
00:09:38,850 --> 00:09:41,860
och fputc var följeslagare
funktion av fgetc.

198
00:09:41,860 --> 00:09:44,880
Och sÃċ, som ni kanske förstÃċr,
det ÃĊr skriv motsvarande.

199
00:09:44,880 --> 00:09:49,440
Det ger oss möjlighet att skriva en
enstaka tecken till en fil.

200
00:09:49,440 --> 00:09:53,290
>> Återigen, det förbehÃċllet att, precis
som det var med fgetc, filen

201
00:09:53,290 --> 00:09:56,660
att vi skriver till mÃċste har varit
öppnat för att skriva eller lÃĊgga till.

202
00:09:56,660 --> 00:10:00,820
Om vi ​​försöker anvÃĊnda fputc pÃċ en fil
att vi har öppnat för lÃĊsning,

203
00:10:00,820 --> 00:10:02,760
vi kommer att lida
en bit av ett misstag.

204
00:10:02,760 --> 00:10:04,440
Men samtalet ÃĊr ganska enkel.

205
00:10:04,440 --> 00:10:08,000
fputc huvudstad En ptr2, alla
det kommer att göra ÃĊr att det ÃĊr

206
00:10:08,000 --> 00:10:12,040
kommer att skriva brev
i A i fil 2 dot

207
00:10:12,040 --> 00:10:14,760
text, som var namnet pÃċ den
filen som vi öppnade och tilldelas

208
00:10:14,760 --> 00:10:17,280
pekaren till ptr2.

209
00:10:17,280 --> 00:10:20,430
SÃċ vi kommer att skriva ett
kapital A till fil 2 dot text.

210
00:10:20,430 --> 00:10:24,592
Och vi kommer att skriva ett utropstecken
peka pÃċ fil 3 dot

211
00:10:24,592 --> 00:10:27,330
text, som utpekas av ptr3.

212
00:10:27,330 --> 00:10:29,730
SÃċ Ãċterigen, ganska enkelt hÃĊr.

213
00:10:29,730 --> 00:10:32,727
>> Men nu kan vi göra en annan sak.

214
00:10:32,727 --> 00:10:34,560
Vi har detta exempel
vi bara gÃċ över

215
00:10:34,560 --> 00:10:38,950
om att kunna replikera katten
Linux kommando, den som skriver ut

216
00:10:38,950 --> 00:10:40,500
till skÃĊrmen.

217
00:10:40,500 --> 00:10:43,510
NÃċvÃĊl, nu nÃĊr vi har förmÃċgan
att lÃĊsa tecken frÃċn filer

218
00:10:43,510 --> 00:10:46,590
och skriva tecken till filer,
varför inte vi bara ersÃĊtta det

219
00:10:46,590 --> 00:10:50,720
ringa för att printf med en uppmaning till fputc.

220
00:10:50,720 --> 00:10:54,090
>> Och nu har vi dupliceras cp,
en mycket grundlÃĊggande linux kommando

221
00:10:54,090 --> 00:10:59,100
att vi pratade om hur lÃĊnge
sedan i linux kommandon videon.

222
00:10:59,100 --> 00:11:01,070
Vi har pÃċ ett effektivt sÃĊtt
dupliceras denna rÃĊtt hÃĊr.

223
00:11:01,070 --> 00:11:04,790
Vi lÃĊser en karaktÃĊr och dÃċ ÃĊr vi
skriftligen tecken till en annan fil.

224
00:11:04,790 --> 00:11:07,660
LÃĊsning frÃċn en fil, skriva
till en annan, om och om igen

225
00:11:07,660 --> 00:11:11,350
och om igen tills vi hit EOF.

226
00:11:11,350 --> 00:11:14,250
Vi har kommit till slutet av
fil vi försöker kopiera frÃċn.

227
00:11:14,250 --> 00:11:18,500
Och genom att vi har skrivit alla
av karaktÃĊrerna mÃċste vi filen

228
00:11:18,500 --> 00:11:19,500
att vi skriver till.

229
00:11:19,500 --> 00:11:24,270
SÃċ det hÃĊr ÃĊr cp, kopiera kommandot Linux.

230
00:11:24,270 --> 00:11:26,550
>> Alldeles i början av
den hÃĊr videon hade jag varning

231
00:11:26,550 --> 00:11:29,840
att vi skulle prata
lite om pekare.

232
00:11:29,840 --> 00:11:32,480
HÃĊr ÃĊr sÃĊrskilt dÃĊr vi ÃĊr
kommer att tala om pekare

233
00:11:32,480 --> 00:11:34,800
förutom till fil pekare.

234
00:11:34,800 --> 00:11:37,870
SÃċ hÃĊr funktionen ser lite skrÃĊmmande.

235
00:11:37,870 --> 00:11:39,120
Det har fÃċtt flera parametrar.

236
00:11:39,120 --> 00:11:40,430
Det ÃĊr mycket som hÃĊnder hÃĊr.

237
00:11:40,430 --> 00:11:42,760
Det finns en massa olika
fÃĊrger och texter.

238
00:11:42,760 --> 00:11:47,100
Men egentligen, det ÃĊr bara
generisk version av fgetc

239
00:11:47,100 --> 00:11:50,110
som tillÃċter oss att fÃċ nÃċgon
mÃĊngd information.

240
00:11:50,110 --> 00:11:53,560
Det kan vara lite ineffektivt om vi ÃĊr
fÃċ tecken ett i taget,

241
00:11:53,560 --> 00:11:55,770
iterera igenom filen
ett tecken i taget.

242
00:11:55,770 --> 00:12:00,230
Skulle det inte vara trevligare att fÃċ
100 Ãċt gÃċngen eller 500 pÃċ en gÃċng?

243
00:12:00,230 --> 00:12:03,250
>> Tja, fread och dess följeslagare funktion
fwrite, som vi kommer att prata om

244
00:12:03,250 --> 00:12:05,490
i en andra, tillÃċter oss att göra just detta.

245
00:12:05,490 --> 00:12:08,480
Vi kan lÃĊsa ett godtyckligt belopp
av information frÃċn en fil

246
00:12:08,480 --> 00:12:10,290
och vi förvara den nÃċgonstans tillfÃĊlligt.

247
00:12:10,290 --> 00:12:12,980
I stÃĊllet för att kunna precis
montera den i en enda variabel,

248
00:12:12,980 --> 00:12:15,790
Vi kanske behöver förvara den i en array.

249
00:12:15,790 --> 00:12:19,980
Och sÃċ, vi passerar i fyra
argument att fread-- en pekare

250
00:12:19,980 --> 00:12:23,940
till den plats dÃĊr vi ÃĊr
kommer att lagra information,

251
00:12:23,940 --> 00:12:29,180
hur stor varje informationsenhet
kommer att bli, hur mÃċnga enheter av informations

252
00:12:29,180 --> 00:12:35,192
Vi vill att förvÃĊrva, och frÃċn
vilken fil vi vill fÃċ dem.

253
00:12:35,192 --> 00:12:37,150
Illustreras förmodligen bÃĊst
med ett exempel hÃĊr.

254
00:12:37,150 --> 00:12:41,640
SÃċ lÃċt oss sÃĊga att vi deklarerar
en array av 10 heltal.

255
00:12:41,640 --> 00:12:45,080
Vi har just förklarat pÃċ
stapla godtyckligt int arr 10.

256
00:12:45,080 --> 00:12:46,970
SÃċ det ÃĊr ganska enkelt.

257
00:12:46,970 --> 00:12:51,970
Nu vad vi gör men ÃĊr
frecall ÃĊr vi lÃĊser storleken pÃċ int

258
00:12:51,970 --> 00:12:54,180
gÃċnger 10 byte med information.

259
00:12:54,180 --> 00:12:59,040
Storlek pÃċ int vara four-- det ÃĊr
storleken pÃċ ett heltal i c.

260
00:12:59,040 --> 00:13:02,790
>> SÃċ vad vi gör ÃĊr att vi lÃĊser
40 byte till ett vÃĊrde av uppgifter

261
00:13:02,790 --> 00:13:05,850
frÃċn filen som utpekas av PTR.

262
00:13:05,850 --> 00:13:08,600
Och vi lagrar dem
40 bytes nÃċgonstans

263
00:13:08,600 --> 00:13:12,080
dÃĊr vi har avsatt
40 byte vÃĊrde av minne.

264
00:13:12,080 --> 00:13:15,970
Lyckligtvis har vi redan gjort det genom att
förklara arr att array dÃĊr.

265
00:13:15,970 --> 00:13:19,770
Som har förmÃċga att innehav
10 fyra-byte enheter.

266
00:13:19,770 --> 00:13:22,860
SÃċ totalt, kan det hÃċlla 40
bytes vÃĊrde av information.

267
00:13:22,860 --> 00:13:26,540
Och vi nu lÃĊser 40 byte
information frÃċn filen,

268
00:13:26,540 --> 00:13:30,330
och vi lagra den i arr.

269
00:13:30,330 --> 00:13:35,470
>> Minns frÃċn videon pÃċ pekare som
namnet pÃċ en array, sÃċsom arr,

270
00:13:35,470 --> 00:13:38,370
ÃĊr egentligen bara en pekare
till dess första elementet.

271
00:13:38,370 --> 00:13:43,680
SÃċ nÃĊr vi passerar i arr dÃĊr, vi
ÃĊr i sjÃĊlva verket, som passerar i en pekare.

272
00:13:43,680 --> 00:13:46,120
>> PÃċ samma sÃĊtt kan vi göra this--
Vi gör inte nödvÃĊndigtvis

273
00:13:46,120 --> 00:13:51,200
mÃċste rÃĊdda vÃċr buffert pÃċ stacken.

274
00:13:51,200 --> 00:13:54,990
Vi kunde ocksÃċ dynamiskt allokera
en buffert sÃċ hÃĊr, med hjÃĊlp av malloc.

275
00:13:54,990 --> 00:13:57,340
Kom ihÃċg att nÃĊr vi
dynamiskt allokera minne,

276
00:13:57,340 --> 00:14:00,550
vi sparar det pÃċ
hög, inte bunten.

277
00:14:00,550 --> 00:14:02,110
Men det ÃĊr fortfarande en buffert.

278
00:14:02,110 --> 00:14:06,810
>> Det fortfarande, i det hÃĊr fallet, ÃĊr
hÃċlla 640 byte med information

279
00:14:06,810 --> 00:14:09,230
eftersom en dubbel tar upp Ãċtta byte.

280
00:14:09,230 --> 00:14:11,570
Och vi ber för 80 av dem.

281
00:14:11,570 --> 00:14:13,770
Vi vill ha utrymme
att hÃċlla 80 dubbel.

282
00:14:13,770 --> 00:14:17,210
SÃċ 80 gÃċnger 8 ÃĊr 640 bytes information.

283
00:14:17,210 --> 00:14:21,880
Och denna uppmaning till fread ÃĊr
samla 640 byte med information

284
00:14:21,880 --> 00:14:27,770
frÃċn filen som pekas pÃċ av
PTR och lagra den nu arr2.

285
00:14:27,770 --> 00:14:32,770
>> Nu kan vi ocksÃċ behandla fread
precis som ett samtal till fgetc.

286
00:14:32,770 --> 00:14:37,140
I det hÃĊr fallet, vi försöker bara
fÃċ ett tecken frÃċn filen.

287
00:14:37,140 --> 00:14:40,070
Och vi behöver inte ett
array för att hÃċlla ett tecken.

288
00:14:40,070 --> 00:14:43,170
Vi kan bara förvara den i
en teckenvariabel.

289
00:14:43,170 --> 00:14:46,390
>> FÃċngsten ÃĊr dock att
nÃĊr vi har bara en variabel,

290
00:14:46,390 --> 00:14:50,290
Vi behöver skicka i
adressen till den variabel

291
00:14:50,290 --> 00:14:52,550
eftersom minns att
första argumentet till fread

292
00:14:52,550 --> 00:14:59,210
ÃĊr en pekare till platsen och minne
dÃĊr vi vill lagra informationen.

293
00:14:59,210 --> 00:15:01,550
Återigen, namnet pÃċ en
matris ÃĊr en pekare.

294
00:15:01,550 --> 00:15:04,200
SÃċ vi behöver inte göra-tecken array.

295
00:15:04,200 --> 00:15:07,270
Men c, karaktÃĊren c
hÃĊr ÃĊr inte en matris.

296
00:15:07,270 --> 00:15:08,390
Det ÃĊr bara en variabel.

297
00:15:08,390 --> 00:15:11,840
Och sÃċ vi behöver för att klara ett
et-c för att indikera

298
00:15:11,840 --> 00:15:15,350
att det ÃĊr den adress dÃĊr vi vill
att lagra denna en byte med information,

299
00:15:15,350 --> 00:15:20,479
detta ett tecken som
vi samla frÃċn PTR.

300
00:15:20,479 --> 00:15:22,270
Fwrite-- jag ska gÃċ igenom
detta lite mer

301
00:15:22,270 --> 00:15:25,440
quickly-- ÃĊr ganska mycket
exakt motsvarighet till fread

302
00:15:25,440 --> 00:15:27,720
förutom att det ÃĊr för att skriva
istÃĊllet för att lÃĊsa, bara

303
00:15:27,720 --> 00:15:31,610
som other-- vi har haft öppna
och nÃĊra, fÃċ en karaktÃĊr,

304
00:15:31,610 --> 00:15:32,530
skriva ett tecken.

305
00:15:32,530 --> 00:15:35,040
Nu ÃĊr det fÃċ godtycklig
mÃĊngd information,

306
00:15:35,040 --> 00:15:37,170
rÃĊtt godtycklig mÃĊngd information.

307
00:15:37,170 --> 00:15:39,790
SÃċ precis som förut, vi kan
har en matris med 10 heltal

308
00:15:39,790 --> 00:15:43,210
dÃĊr vi redan har
information som lagras, kanske.

309
00:15:43,210 --> 00:15:46,580
>> Det var förmodligen nÃċgra rader kod
som bör gÃċ mellan dessa tvÃċ

310
00:15:46,580 --> 00:15:49,990
dÃĊr jag fyller arr med
nÃċgot meningsfullt.

311
00:15:49,990 --> 00:15:51,880
Jag fyller den med 10 olika heltal.

312
00:15:51,880 --> 00:15:54,920
Och i stÃĊllet, vad jag
gör skriver frÃċn arr

313
00:15:54,920 --> 00:15:58,600
och samla in information frÃċn arr.

314
00:15:58,600 --> 00:16:02,390
Och jag tar denna information
och sÃĊtta in den i filen.

315
00:16:02,390 --> 00:16:05,410
>> SÃċ i stÃĊllet för att det ÃĊr frÃċn
filen till bufferten,

316
00:16:05,410 --> 00:16:08,790
vi nu gÃċr frÃċn
bufferten till filen.

317
00:16:08,790 --> 00:16:10,580
SÃċ det ÃĊr bara det omvÃĊnda.

318
00:16:10,580 --> 00:16:16,680
SÃċ Ãċterigen, precis som tidigare, kan vi
har ocksÃċ en heap bit av minne

319
00:16:16,680 --> 00:16:19,600
att vi har dynamiskt
fördelas och lÃĊsa frÃċn den

320
00:16:19,600 --> 00:16:21,570
och skriver att till filen.

321
00:16:21,570 --> 00:16:24,900
>> Och vi har ocksÃċ en enda variabel
förmÃċga att hÃċlla en bitgrupp

322
00:16:24,900 --> 00:16:27,200
av information, sÃċsom ett tecken.

323
00:16:27,200 --> 00:16:29,830
Men Ãċterigen, vi mÃċste passera
adressen för den variabeln

324
00:16:29,830 --> 00:16:31,840
nÃĊr vi vill lÃĊsa frÃċn den.

325
00:16:31,840 --> 00:16:35,280
SÃċ vi kan skriva ner informationen
Vi hittar pÃċ denna adress

326
00:16:35,280 --> 00:16:39,050
till filpekaren, PTR.

327
00:16:39,050 --> 00:16:41,630
>> Det finns massor av andra
stor fil I / O-funktioner

328
00:16:41,630 --> 00:16:44,650
att göra olika saker förutom
de vi har pratat om i dag.

329
00:16:44,650 --> 00:16:46,450
Ett par av dem
du kan ha nytta av

330
00:16:46,450 --> 00:16:50,840
ÃĊr fgets och fputs,
vilka ÃĊr ekvivalenta

331
00:16:50,840 --> 00:16:56,190
av fgetc och fputc men för lÃĊsning
en enda strÃĊng frÃċn en fil.

332
00:16:56,190 --> 00:16:59,020
I stÃĊllet för ett enda tecken,
Det kommer att lÃĊsa en hel strÃĊng.

333
00:16:59,020 --> 00:17:02,940
fprintf, som i princip gör det möjligt
du kan anvÃĊnda printf att skriva till filen.

334
00:17:02,940 --> 00:17:05,619
SÃċ precis som du kan göra
variabelsubstitution med hjÃĊlp av

335
00:17:05,619 --> 00:17:09,900
den platshÃċllarna procent i och
procent d, och sÃċ vidare, med printf

336
00:17:09,900 --> 00:17:14,690
kan pÃċ liknande sÃĊtt ta
printf strÃĊng och skriva ut nÃċgot

337
00:17:14,690 --> 00:17:16,800
sÃċ dÃĊr till en fil.

338
00:17:16,800 --> 00:17:20,720
>> fseek-- om du har en DVD-spelare
ÃĊr analogin jag brukar anvÃĊnda hÃĊr--

339
00:17:20,720 --> 00:17:23,109
ÃĊr ungefÃĊr som att anvÃĊnda din
spola tillbaka och snabbspola framÃċt

340
00:17:23,109 --> 00:17:25,819
knapparna för att flytta runt pÃċ filmen.

341
00:17:25,819 --> 00:17:28,369
PÃċ samma sÃĊtt kan du flytta runt filen.

342
00:17:28,369 --> 00:17:30,250
En av de saker inuti
att filstrukturen

343
00:17:30,250 --> 00:17:34,270
att c skapar för dig ÃĊr en indikator
av var du befinner dig i filen.

344
00:17:34,270 --> 00:17:36,420
Är du pÃċ mycket
början, vid byte noll?

345
00:17:36,420 --> 00:17:39,290
Är du pÃċ byte 100,
byte 1000, och sÃċ vidare?

346
00:17:39,290 --> 00:17:44,340
Du kan anvÃĊnda fseek godtyckligt flytta
denna indikator framÃċt eller bakÃċt.

347
00:17:44,340 --> 00:17:46,744
>> Och ftell, Ãċterigen
liknar en DVD-spelare,

348
00:17:46,744 --> 00:17:49,660
ÃĊr som en liten klocka som berÃĊttar
hur mÃċnga minuter och sekunder dig

349
00:17:49,660 --> 00:17:52,480
ÃĊr i en viss film.

350
00:17:52,480 --> 00:17:56,990
PÃċ liknande sÃĊtt, berÃĊttar ftell hur
mÃċnga bytes du ÃĊr i filen.

351
00:17:56,990 --> 00:18:00,210
feof ÃĊr en annan version
detektera om du har

352
00:18:00,210 --> 00:18:01,700
nÃċtt slutet av filen.

353
00:18:01,700 --> 00:18:03,600
Och ferror ÃĊr en funktion
som du kan anvÃĊnda

354
00:18:03,600 --> 00:18:06,959
att upptÃĊcka om nÃċgot har
gÃċtt fel arbetsdag med en fil.

355
00:18:06,959 --> 00:18:08,750
Återigen, detta ÃĊr bara
skrapa pÃċ ytan.

356
00:18:08,750 --> 00:18:12,730
Det finns fortfarande mycket mer fil-I / O
funktioner i standard io.h.

357
00:18:12,730 --> 00:18:16,620
Men det kommer förmodligen att fÃċ dig
började arbeta med fil pekare.

358
00:18:16,620 --> 00:18:17,640
Jag ÃĊr Doug Lloyd.

359
00:18:17,640 --> 00:18:19,750
Detta ÃĊr CS50.

360
00:18:19,750 --> 00:18:21,669